Free Lines Arrow

hade dig bara för att du tog bort den där förbannade jävla ångesten

 
Ligger på köksgolvet och är alldeles tom. Förlamad i kroppen och hjärtat slår minst hundratrettiofyra slag i minuten. Känns som att jag ska dö i vilken sekund som helst. I bakgrunden spelas Magnus Ugglas låt Pärlor åt svin, som går på repeat dygnet runt. Jag vet att jag är bra, jag vet att jag förtjänar det bästa och jag vet att jag inte har hittat det än. Men jag är så förbannat trött på att inte känna någonting. Så förbannat trött på att känna allting. Utanför är vädret lika splittrat som jag. Solen skinner, luften är varm, regnet öser ner och vinden tar med sig allt som kommer i dess väg. Symboliserar allt det där som pågår inut mig just nu. 
 
Vill springa tusentals mil. Träna i flera timmar. Förbränna fett och förstöra hela min kropp, men orkar inte lämna min lägenhet. Vill dricka mig berusad på ren sprit och träffa flummiga människor, men orkar inte vara social och göra något annat än att ligga i min säng och andas. Vill krama om en pojke och höra fina ord, men jag äcklas av alla som tar på mig. Vill röka för att fylla ut tomheten, för att känna någonting, men hatar röklukten och det hjälper inte det minsta. Fortfarande samma känsla som innan, men hoppas lik väl att den ska försvinna när jag tänder nästa cigarett. Vill tatuera hela armen för att känna en annan form av smärta, men jag vet att jag kommer ångra mig om jag gör det. Vill köra full när jag har druckit alldeles för många öl och sjuprocentiga äppelcider, men hatar folk som sitter bakom ratten med alkohol i blodet. Vill gråta, men känns som att jag aldrig mer kommer kunna få ut en tår. Vill köpa mig en bil och köra fort för att få en adrenalinkick, men jag vet att jag aldrig skulle förlåta mig själv om något hände. Vill skratta när mina kompisar sitter och skämtar på kemilektionerna, men jag förstår inte alls vad det är som är roligt. Vill göra något annorlunda, nytt och spontant, men allting känns så jävla tråkigt och meningslöst. Tröttheten gör mig sällskap tjugofyra timmar om dygnet, men kan inte sova. Ligger bara och stirrar upp i taket och är hur pigg som helst. Vill göra något extremt och bara explodera. Vad som helst bara tomheten försvinner. Håller på att bli knäpp i huvudet. 
 
Vill egentligen bara få ett sms från dig. Att du ska säga att du ångrar dig och att du inte vill vara med henne. Att du vill vara med mig. Att du saknar mig. Sen kan jag lämna dig ensam i denna underbart märkliga värld för jag vill inte ha dig, har aldrig velat
 
Du hjälpte mig bara att ta bort den där förbannade jälva ensamheten och ångesten som ligger och fräter under huden
 
 
 
 





Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: