Jag må ha förstorat en del saker. För att det ska låta bättre. Det kan till och med vara så att jag har hittat på en och annan detalj. Saker och ting blir så suddiga med tiden och när man tänker för mycket på en specifik händelse så börjar man till slut att drömma om den och så småningom vet man inte vad som är sant längre. Det händer ibland att man måste hitta på nya saker för att fylla ut de tomma hålen. Man glömmer. Eller kanske är det så att man omedvetet försöker förtränga allt. Men vissa delar försvinner aldrig. Ibland är de så pass starka att man till och med kommer ihåg lukten av det gröna gräset, doften av hans manliga parfym, ljudet av våra första kyssar, beröringen från hans stora och vackra händer, känslan då rakbladet nuddar den tunna rödspräckliga huden. Ibland kan jag till och med känna kväljningarna, smärtan och ilskan efter att ha misslyckat. Efter att ha ätit de där onödiga kalorierna.

Som sagt, jag minns inte alla detaljer. Jag minns inte vad han hade på sig när vi gick genom regnet, jag minns inte vilken hårfärg min mamma hade när hon gifte sig, jag minns inte om det var en Ben & Jerry glass med smaken Half baked eller Cookie dough som jag smakade för första gången i mitt liv. Men det förändrar inte historien och slutet förblir alltid detsamma. 

En sak är jag dock helt säker på. Och det är att jag faktiskt hade känslor för dig också.