När jag kom till festen såg jag ut som alla de andra ytliga flickorna, men någonting hade förändrats. Det kladdiga läppstiftet hade jag försökt tvätta bort tidigare under kvällen. Dock hade jag misslyckat. Läpparna var inte blodröda längre, men fortfarande lite mörkare än den naturliga nyansen. De svarta hårspännena som hade format en prydlig, men obekväm håruppsättning, hade jag slitit ut när jag och en kompis var ute och rökte. De kliade och jag hade aggressivt kastat dem i gräset en bit bort och de blonda lockarna hade istället ramat in mitt söta ansikte. Skorna hade också åkt av. Eller skor, jag skulle vilja kalla dem för mina ovänner. De var hemska. Hela tretton centimeter höga. Redan efter fem minuter hade kastat in dem i en städskrubb i köket. De plågade mig så mycket att de förtjänade att ligga där inne. Ensamma. I mörkret. Nu såg jag mer ut som mig själv. Naturlig. Söt. Och jag gillade det. Han också. Precis som det ska vara. Mer hann jag inte tänka innan våra läppar möttes för första gången.