Redan gått trehundrasextiofem dagar sen förra gången. Sen jag satt och tänkte på vad fan jag har gjort i mitt liv. Vad jag har gjort det senaste året. Och varje gång känns det så sjukligt deprimerande för att jag fortfarande inte har uppnått några av mina underbara drömmar. Jag har inte lyckats flytta här ifrån, trots att alla mina vänner har flyttat. Jag har inte skrivit klart min bok, inte ens första kapitlet. Jag har fortfarande inte påbörjat ett seriöst förhållande med någon av de pojkar som jag har tyckt om. Jag har inte lyckats säga till pojken jag har varit kär i, i över ett år, att jag tycker om honom så jobbigt mycket. Jag har inte lyckats lära mig franska och besöka paris. Jag har inte kommit på vad jag vill göra med mitt liv.