Blir man någonsin frisk från sin ätstörning? Jag börjar tvivla på att jag kommer bli helt frisk. Just nu är jag så pass frisk att jag har en normalvikt, men jag bär fortfarande runt på mina störda tankar. Vad jag än gör. Jag räknar fortfarande kalorier och jag mår dåligt varje gång jag har ätit något förbjudet. Jag måste träna minst fyra dagar i veckan och det är enbart för att jag inte vill gå upp i vikt. Jag vill egentligen gå ner i vikt och det känns fortfande som att jag skulle vara lyckligare ifall jag gick ner fem kilo. Eller mer. Så jag väger mig ibland. I hemlighet. När mamma inte är hemma. Dessutom har jag satt upp en viktgräns som jag inte får gå över. Men jag äter för att leva, för min mammas skull. Jag lovade henne det. Hon stannade kvar för mig och min syster skull och då ska jag stanna kvar för hennes skull. 

 

Men blir man någonsin helt frisk? Kommer jag någonsin sluta tänka dessa tankar? Sluta räkna kalorier. Sluta tycka att jag är tjock. Sluta jämföra mig med andra. Kan man bli friskare än så här? Eller kommer jag föralltid vara en frisk ätstörd.